Socialt stöd, känsla av ensamhet och psykiska besvär bland finlandssvenska ungdomar

I den har studien utforskades ifall det forekommer sociodemografiska skillnader i upplevelse av psykiska besvar, socialt stod och kansla av ensamhet bland finlandssvenska ungdomar. Det undersoktes aven ifall ungdomarnas upplevelse av psykiska besvar kan forklaras med familje-, kamrat- och klasskamratstod samt kansla av ensamhet. Utover det utforskades ifall samband mellan socialt stod och psykiska besvar kan forklaras med kansla av ensamhet. Som datamaterial anvandes WHO:s skolelevstudie (WHO-Koululaistutkimus) fran 2018 med ett deltagarantal pa 599 svensksprakiga elever fran arskurs 5, 7 och 9 (Malder = 11,9/14,0/15,9; svarsprocent 38 %). Som statistiska analysmetoder anvandes Pearsons chi2-test, envags variansanalys, oberoende t-test, Spearmans rangkorrelationsanalys, multipel linjar regressionsanalys och medierande analys. Resultaten visade att flickor upplevde psykiska besvar och kansla av ensamhet i hogre grad an pojkar. Elever i arskurs 7 och 9 upplevde nervositet i signifikant hogre grad an eleverna i arskurs 5. De med hogre upplevd socioekonomiska status upplevde i lagre grad psykiska besvar. Det forekom inte signifikanta skillnader i fraga om psykiska besvar, socialt stod eller kansla av ensamhet mellan finlandssvenska ungdomar bosatta i stadsort och pa landsbygden. Familjestod och klasskamratstod forklarade psykiska besvar signifikant och negativt, vilket innebar att lagre grad av familje- och klasskamratstod associerades med hogre grad av psykiska besvar. Kansla av ensamhet forklarade psykiska besvar signifikant och positivt, det vill saga hogre grad av ensamhetskanslor associerades med hogre grad av psykiska besvar. Kamratstod forutsade inte psykiska besvar signifikant. Enligt resultaten kunde aven samband mellan socialt stod i form av familje-, kamrat- och klasskamratstod och psykiska besvar delvis forklaras med kansla av ensamhet. Studien bidrar med ny kunskap om finlandssvenska ungdomars valmaende och kan uppmuntra till halsoframjande verksamhet. For att fa en djupare forstaelse om lagre nivaer av socialt stod och upplevelse av ensamhet i grundskolealder kan vara riskfaktorer for utveckling av mental ohalsa behovs mer forskning, speciellt i form av longitudinella studier.