Kunskapsunderlag för ekosystembaserad havsförvaltning i Bottenhavet

Ekosystembaserad havsforvaltning anges som ett viktigt verktyg for att na Sveriges miljomal. Denna rapport tar ett forsta steg i riktning mot ett vetenskapligt underlag for att stodja ekosystembaserad havsforvaltning i ett pilotomrade i sodra Bottenhavet. Ekosystemkomponenter (dvs. arter och livsmiljoer) som ar viktiga for modellering av ekosystemet identifieras och deras status samt faktorer som paverkar dem redovisas. Aven kunskapsluckor kopplade till paverkansfaktorer diskuteras, samt hur dessa paverkansfaktorer integreras med ekosystemkomponenterna, liksom vilka ekosystemtjanster som ekosystemkomponenterna bidrar till. Manga av ekosystemkomponenterna har inte god miljostatus, sarskilt grunda bottnar som har ett hogt exploateringstryck. Orovackande nog saknas det overvakning av bade grunda kustnara mjukbottnar och utsjobankar, fastan dessa omraden ar av intresse for exploatering samtidigt som de har hog biodiversitet och ar kopplade till manga ekosystemtjanster. Dock finns det en del data tillgangligt i omradet som kan anvandas vid modellering for att ta fram kartor over ekosystemkomponenter och aven ekosystemtjanster, som kan vara viktiga underlag for ekosystembaserad forvaltning i sodra Bottenhavet. I flera fall ar kunskapen om belastningar i sodra Bottenhavet och hur de kopplar till statusen av ekosystemkomponenter relativt god, men det saknas information om kumulativa effekter av paverkansfaktorer. Manga av de marina arter som finns langst in i Ostersjon lever har vid sin nordliga utbredningsgrans, vilket kan innebara att de ar extra kansliga for manskliga belastningar och klimatforandring. Storskaligt fiske efter stromming i utsjon och dess effekter pa strommingsbestanden kan paverka ekosystemets funktion. Strommingen ar talrik och spelar en stor roll i sodra Bottenhavets ekosystem. Eftersom stromming vandrar mellan utsjon och kusten kan den koppla samman naringsvavar i kust och utsjo. I Bottenhavets omrade kan man se tydliga intressekonflikter gallande resursforvaltning. Traditionella lokala naringar baserar sig mycket pa fiske av stromming och laxfisk, men vikande fangster av den mer storvuxna stromming som fiskas for humankonsumtion, liksom av laxfisk, skapar problem for det kustnara yrkesfisket. Har finns en uppenbar konkurrenssituation bade med det storskaliga pelagiska fisket i utsjon och med naturliga predatorer. Dessa konflikter ar svara att losa med de forvaltningsmetoder som anvands idag. Sodra Bottenhavets ekosystem skulle sannolikt gynnas av en mer helhetsbaserad forvaltning av fiskbestanden och livsmiljoer, utifran samtliga faktorer som paverkar dem. I kustomradet galler detta aven, inte minst, de omraden dar gosens och sikens status ar mycket svag, liksom viktiga omraden for rekrytering av gadda. En sadan mer helhetsbaserad forvaltning innefattar en samplanering av fiskeregleringar, skyddade omraden och atgarder for att restaurera och skydda diverse livsmiljoer. Forbattring av livsmiljoer for fisk forvantas aven gynna andra delar av den biologiska mangfalden och ekosystemtjanster, inklusive olika arters motstandskraft och formaga att anpassa sig till pagaende klimatforandringar.