Förslag på uppföljning av åtgärder för ökad kolinlagring och minskade utsläpp i LULUCF-sektorn - Beskogning av tidigare jordbruksmark

Genom att aktiviteter inom markanvandning och skogsbruk (LULUCF-sektorn) fatt storre betydelse i klimatarbetet, saval internationellt (EU/2018/841) som nationellt (SOU 2020:4) har behovet av forbattrad uppfoljning av dessa aktiviteter aktualiserats. Det finns aven ett behov av att forbattra bedomningen av potentialen, dvs. effekten pa vaxthusgasbalansen av att atgarderna infors. I denna rapport analyseras hur kolinlagringen kan oka genom beskogning av jordbruksmark och hur atgarden kan foljas upp. I uppdraget ingar att (i) foresla hur forandrade utslapp och upptag kan kvantifieras pa objektsniva i samband med utford atgard, (ii) identifiera tillgangliga datakallor for att folja upp atgarderna, (iii) foresla eventuellt ytterligare behov av data for uppfoljning av atgarderna. Eftersom omfattande inventering kravs for mata effekten av beskogning pa plats har vi tagit fram en uppsattning typbestand for olika tradslag (gran, tall, bjork, asp, contortatall, ek, lark, bok), bordighet (lag, medel, hog), tidigare markanvandning (vallbruk, odling av ettariga grodor respektive grontrada) for tre regioner (Gotaland, Svealand, Norrland), dvs. 216 olika alternativ. Dessutom har vi ocksa tagit fram motsvarande uppsattning for fall dar foryngringen ar nagot mindre lyckad. De olika typbestanden simulerades med Heureka Planwise med komplettering av markkolsdata for tidigare markanvandning som simulerades med ICBM-modellen. For att ocksa visa effekten av att valja snabbvaxande tradslag som poppel och hybridasp gjordes en litteraturgenomgang som jamfordes med de simulerade bestanden. Det ar stor skillnad i utfallet for de olika simulerade beskogningsalternativen. Gran binder i genomsnitt 2,3 ton C ha-1 ar-1 over en omloppstid, medan bjork binder 0,9 ton C ha-1 ar-1 over en omloppstid. Generellt sker ett storre kolupptag vid lyckade foryngringar med i snitt 1,4 ton C ha-1 ar-1 nettoupptag over en omloppstid vid 2000 stammar vid en atervaxtinventering jamfort med 1,1 ton C ha-1 ar-1 vid 1000 stammar. Hogre bonitet ger i snitt 1,7 ton C ha-1 ar-1 jamfort med 0,9 ton C ha-1 ar-1 vid lagre bonitet i genomsnitt over samtliga simulerade bestand. En intressant observation ar att det tar ett antal ar innan bestanden bidrar som nettosanka (men med stor variation givet variationerna ovan). Detta beror pa att nedbrytningen av det gamla kolet i marken inledningsvis ar hogre an tillforseln av nytt kol. Aven om man ska tolka dessa simulerade resultat med viss forsiktighet visar det att tidigare markanvandning bor tas i beaktande for var beskogning bor ske och med vilka tradslag. Det finns annars en risk att nyttan med beskogningen begransas bade i total effekt och tidsmassigt for att bidraget ska bli signifikant relativt befintliga klimatmal. Underlagen fran de simulerade typbestanden kan anvandas i kombination med aktivitetsdata, dvs. arealer for aktiv plantering for att beraknas totaleffekt av beskogning. Genomsnitt kan t.ex. tas fram som kan komplettera de utslapps- och upptagsfaktorer som anvands i klimatrapporteringen idag i kombination med data fran SLU Riksskogstaxeringen (RT), exempel ges i rapporten pa regionvisa faktorer. Det ar ocksa mojligt att anvanda typvarden pa den aggregeringsniva som ar lamplig givet de aktivitetsdata som finns tillgangliga. Andra kallor for aktivitetsdata kan vara den anmalan som gors till Lansstyrelsen nar jordbruksmark tas ur bruk eller uppgifter om att jordbruksmarken inte langre ingar i ansokan om stod inom landsbygdsprogrammet. Om en bra uppfoljning ska kunna goras i framtiden behover ett system som sammanstaller den anmalan som gors idag och de ansokningar om stod som kan bli verklighet om aktiviteten beskogning kommer ges stod i nagon form (antingen genom ett nytt system eller genom att det implementeras i befintliga stodsystem). Uppfoljning kan goras genom stickprovsinventering i lampliga tidsintervall men ocksa genom att markagaren informerar ansvarig myndighet lopande om bestandets utveckling, i.e. i vilken utstrackning beskogningen varit lyckad (kanske vart femte ar). Uppgiftslamnarbordan ska dock hallas sa lag som mojligt for att inte minska intresset for atgarden. Nar det galler potentialen av beskogning relativt klimatmal till 2030 och 2045 ar det uppenbart att bidraget inte hinner bli sa stort till 2030 givet att det tar tid innan tillvaxten far fart och effekten av att nedbrytningen av markkol ar hogre an tillforseln av nytt kol initialt. Vi har beraknat ett antal scenarier med stod av simuleringar av typbestand. Utgangspunkten har varit dagens beskogningsintensitet och tradslagsfordelning. Den additionella effekten jamfort med det bidrag som aktiviteten beskogning ger idag, hamnar pa i storleksordningen 50 kton CO2 ar--1 10 ar efter att scenarierna startar, men efter 25 ar, dvs. runt 2045 kan bidraget bli mer an 1 000 kton CO2 ar-1 vid beskogning pa 10 kha ar-1 i 20 ar, dvs. totalt 200 kha. Det ar dock stor variation beroende pa vilken beskogningsstrategi som valjs. Ett alternativ dar andelen lov okar samtidigt som vi antar att battre lokaler valjs ger bara ett extra bidrag pa drygt 100 kton CO2 ar-1 efter 25 ar. Kortsiktigt verkar det effektivt att satsa pa att plantera snabbvaxande tradslag som poppel eller hybridasp, atminstone pa en del av den aktuella arealen. Beskogningen bidrar inte bara med inlagring av koldioxid utan ocksa till produktion av traravara. Efter 60 ar kan bidraget fran beskogad mark, dvs. den mark som beskogas i scenarierna bidra med mellan ca 0,4 miljoner m3 sk ar-1 (scenario lov) och ca 1,4 miljoner m3 sk ar-1 (scenario BAUx2) i gallring. Om utvecklingen foljer alternativ Hog kan det handla om uppemot 2 miljoner m3 sk ar-1for scenario BAUx2 (som innebar att upp till 400 kha mark tas i ansprak for beskogning). Jamfort med dagens avverkningsnivaer motsvarar detta ca 1-2% av det arliga virkesuttaget. Dartill tillkommer forstas virkesleveranser nar bestanden slutavverkas men den kolmangden ar inkluderad i nettoupptaget. Potentiellt skulle beskogning och produktion av skogsravara pa nedlagd jordbruksmark kunna frigora produktiv skogsmark for andra andamal, t.ex. for okat bevarande av biologisk mangfald. Hur vara marker utnyttjas i framtiden ar dock en svar balansgang, samtidigt som jordbruksmark laggs ner, pekar mycket pa dessa arealer kan behovas for livsmedelsproduktion i framtiden. Det ar darfor rimligt att inte inteckna alltfor stor areal for beskogning. Var bedomning ar att de 200 kha som vi anvant i denna studie inte i alltfor stor utstrackning inkraktar pa framtida livsmedelsproduktion eftersom marken i huvudsak redan tagits ur jordbruksproduktion.