Vegetationsförändringar i svensk skogsmark mellan 1980-och 90-talet

Riksskogstaxeringen och Standortskarteringen utgor tillsammans de enda objektiva och regel­ bundet aterkommande Inventeringarna av Skog, Skogsmark och Vegetation i Sverige. Resulta­ten utgor en viktig del av underlaget for Miljoovervakningen av Landekosystemen. Standortskarteringen Inventerade under Perioden 1983-87 ca 23500 av Riksskogstaxeringens fasta Provytor over hela Landet. Fran och med 1993 och fram till 1997 har ungefar halften av dessa Aterinventerats for forsta gangen. Aterinventeringsintervallet ar ca lO ar. Ett viktigt syfte med Inventeringen ar att Studera Vegetationens sammansattning och variation over tiden. Tidigare bearbetningar av Standortskarteringens Vegetationsdata har rort tillstandet pa 1980-talet. Syftet med denna Arbetsrapport ar att preliminart granska vilka forandringar som intraffat mellan 80- och 90-talet, samt att Dokumentera erfarenheter om hur Data ska utvarderas for att undvika felaktiga slutsatser. Tonvikten ligger darfor pa att granska och vardera jamforbarheten mellan den l :a och den 2:a Inventeringen. Tolkningar och forklaringar av Resultaten mot bakgrund av mojliga verkliga forandringar i t.ex. Skogsskotsel, Deposition av Luftfororeningar, Viltbete och Klimatvariationer har inte gjorts. Ett drygt 50-tal vanliga Arter eller Artgrupper i Skogsmark har Studerats. Utvarderingar av forandringar i forekomst och tackningsgrad har genomfarts. Pa grund av att vissa andringar i definitioner genomfarts, samt att det finns skal att tro att Artkunskaper och bedomningsgrunder i nagon man kan ha varierat mellan Inventeringar, ges foljande Rekommendationer for tolkningen av Resultaten. • Resultat som baseras pa Registreringar av forekomst/ej forekomst av mer eller mindre omisskannliga Arter/Artgrupper kan betraktas som relativt sakra, forutsatt att Artenl/ Artgruppen ej berorts av andringar i design eller definition. • Resultat som baseras pa Registreringar av forekomst/ej forekomst for Arter som ar svara att kanna igen, eller for vilka Design eller Definitioner andrats mellan Perioderna bor tolkas med viss reservation. • Resultat som ror forandringar i tackning bor tolkas med stor forsiktighet Har kravs forfinade och fordjupade Studier for att avgora i vilken utstrackning konstaterade forandringar ar att hanfora till forandrad praxis vid bedomningen eller till verkliga forandringar. Bearbetningarna gav foljande resultat: • Vad galler forekomst pa Provytor har 37 av de 52 studerade Arternalartgrupperna okat signifikant. Flertalet forandringar ar begransade och endast 9 av Arterna har okat med mer an 3%. Endast 7 av Arterna har minskat i forekomst-ingen av dessa signifikant. • Gras, Ekorrbar, Blabar, Lingon, Ljung och Vitmossor ar exempel pa Arter/Artgrupper dar forekomsten har okat betydligt. • Som en kontrast till okningen av andelar Provytor med forekomst minskar flertalet Artersl­ Artgruppers tackning. En strikt tolkning av Resultaten skulle alltsa vara att de studerade Arterna spridit sig over storre Omraden (till flera Provytor), samtidigt som deras lokala ut­ bredning minskat. Arealerna dar Falt- och Bottenskikt saknas har okat. Det finns flera Fak­ torer som indikerar att de observerade Forandringarna i tackning behover utredas ytterligare. • Studien visar att det i en del Moment finns svarigheter att halla Inventeringsmetod och Observationer konstanta over tiden, trots att stora anstrangningar lagts ned pa Utbildning och Kalibrering av Faltpersonalen. Utover de Resultat om forandringar som redovisas, lamnas aven Forslag om fordjupade Analyser. De aktuella Resultaten bor alltsa betraktas som preliminara. Viktiga Fragor for fortsatt utredning ror hur eventuella systematiska skillnader i bedomning ska kunna identifieras och korrigeras. Materialet bor sedan utvarderas mot bakgrund av hur viktiga Omvarldsfaktorer kan tankas ha bidragit till forandringar i Vegetationen, t.ex. Skogsskotsel, Deposition av Luftfororeningar, Viltbete och Klimatvariationer. Andra intressanta Analyser ar sadana dar varierande bedomningsgrunder over tiden inte ar lika allvarliga. Det kan rora jamforande Studier av forandringar i olika Skogstyper, efter olika Skogsskotsel, inom och utom Omraden med kraftig Nedfallsbelastning, mellan Skog i olika Aldersklasser, etc.